Mörkt som en grotta

Lite personligt gnäll. 

Jag sitter på ett  café.. Det är eftermiddag, under årets mörka fas. Jag dricker kaffe, äter något till, och läser. 

Solen ska gå ner snart. Som det nu är så lyser fortfarande solen, plus lampor i taket.

Solen börjar gå ner. Men det lyser ju inne, så jag kan fortfarande läsa till kaffet. Jag har dålig syn, men kan läsa ändå.

Så börjar det snabbt bli mörkare utanför. Och då händer det konstiga. 

Precis som det börjar bli mörkare ute, sänks plötsligt ljuset inomhus. 

Det blir mycket svårare att läsa. Jag ser irriterad ut, någon gång blänger jag ilsket på personalen. Efter ett tag går jag ut.

Så här är det varje gång.

Det logiska vore väl snarare att låta det bli ljusare inomhus, Men, nej, inställningen verkar vara att det är mysigt med mörker. Så då det blir mörkare utomhus ska lamporna lysa mindre, så att den mysiga stämningen ska bli maximal. 

Det påminner mig om en gång 1973; vänsterpopgruppen  Blå Tåget skulle spela nånstans en vinterkväll. Det är ganska så mörkt, det är kanske så det ska vara. Då ropar en av medlemmarna i Blå Tåget, "tänd lamporna, här är det ju mörkt som en grotta". Det är de som ska spela, så de får bestämma.

I det fallet bryr jag mig inte. Det får gärna vara mörkt, och gärna vara ljust.

Men att man kraftigt minskar ljuset när man sitter och läser och dricker kaffe i ett kafé gillar jag inte. 

Jag undrar bara "varför" - och lämnar alltså lokalen.