ChatGPT: Kort svar: Nej — traditionell manikeism i historisk mening innefattar inte en predestinationslära i samma betydelse eller omfattning som t.ex. inom kalvinistisk teologi. Den manikeiska religionen var en radikal gnostisk dualism där frälsning handlar om att frigöra ljus från mörk materia genom kunskap och livsföring, inte om att Gud förutbestämmer individers öde till frälsning eller fördömelse på förhand.
🔎 Vad lärde manikeismen traditionellt?
Manikeismen var en dualistisk religion som såg världen som en kamp mellan två jämställda principer: ljus och mörker, godhet och ondska.
Människans själ sågs som ljus fångat i den materiella kroppen. Frälsning bestod i att genom gnosis (insikt/kunskap), asketisk livsföring och rening frigöra detta ljus från kroppen och låta det återförenas med ljusvärlden.
Det handlar alltså om en kosmisk process av befrielse snarare än ett gudomligt förutbestämt val om frälsning versus fördömelse för var och en.
Traditionellt talar man alltså om frälsning genom kunskap och rening, inte om att en gudom i förväg bestämmer vilka som blir frälsta.
📌 Vad är predestinationslära?
I teologiska sammanhang (särskilt inom kristendom, t.ex. kalvinism) betyder predestination att Gud förutbestämmer människors öde — att vissa är utvalda till frälsning och andra inte — oberoende av deras fria vilja.
🧠 Så var det inte i historisk manikeism
Det finns inga belägg i de historiska källorna för att manikeismen som sådan hade en teologisk lära om att individer från evighet var förutbestämda till frälsning eller fördömelse av en allsmäktig gud i den mening som kalvinister diskuterar predestination. Den manikeiska tanken om befrielse är mer kopplad till en själens kamp och frigörelse ur materiell fångenskap via gnosis och praxis, inte via ett gudomligt utval.
📌 Om den personen du nämner
Det låter som personen du refererar till själv tolkar eller omtolkar manikeism som en slags strikt predestinationslära, kanske genom att blanda in sina egna teologiska idéer eller erfarenheter från kalvinism. Men det är inte ett kännetecken för klassisk historisk manikeism.
Om du vill kan jag också hjälpa dig se exakt vad personen i videon påstår om predestination i manikeism – säg bara vilken video eller specifikt uttalande du vill ha analyserat!
Mannen i videorna verkar vara påverkad av böcker som driver tesen att Augustinus var påverkad av manikeismen även sedan han blivit kristen (kanske omedvetet). Det betyder att han antingen fått idén från dessa böcker, eller dragit den slutsatsen själv. Alltså att manikeismen trodde på en väldigt konsekvent predestinationslära. Intressant nog blev han utesluten från ett kalvinistisk samfund anklagad för att vara "hyper-kalvinist". Det finns tydligen en kalvinistisk heresi som kallas så! Ska försöka ta reda på vad det betyder (har dock noterat termen även tidigare - kalvinister kan faktiskt anklaga andra kalvinister för "hyper-kalvinism").
SvaraRaderaDet fanns gnostiker som trodde på predestination, men de verkar ha haft en mer "statisk" uppfattning av anden/det goda och materien/det onda. Tror man på en nästan bokstavlig kosmisk kamp mellan det goda och det onda (en idé som måste komma från zoroastrismen) så blir det mycket riktigt svår att tro på predestination, om man inte antar (kanske implicit) att den goda sidan faktiskt är starkare (och således "allsmäktig" åtminstone implicit).
Det är alltså Tidlösa som skriver. ;-)
SvaraRaderaHar kollat upp hyper-kalvinism på Wikipedia. Vill minnas att du vid något tillfälle sade: "Både Kalvin och Luther trodde på predestination. Skillnaden är att Luther ansåg att man inte skulle prata om det". Det verkar vara något liknande med hyper-kalvinisterna. Vanliga kalvinister anser att man inte öppet ska dra ut alla konsekvenser av predestinationsläran, medan de som fördöms som hyper-kalvinister gör just detta. Egentligen tycker de samma sak...Men okej, jag är inte expert på alla schatteringar inom reformert kristendom, så jag kan ju ha missat något...
SvaraRaderaDet här verkar vara det centrala stycket i Wikipedias artikel: "The term originated in the 19th century as a sometimes-pejorative descriptor predated by terms such as "false Calvinism" and "High Calvinism". The term can be used vaguely, and its distinction from traditional Calvinism is not always clear; writers such as Jim Ellis have suggested that Hyper-Calvinism as a concept is sometimes applied broadly to denominations more theologically conservative than the speaker's, rather than to a consistent theological stance. Nonetheless, Hyper-Calvinism is distinguished as a distinct theological viewpoint, associated with figures such as the 18th-century theologian John Gill."
SvaraRaderaDet är alltså ett skällsord kalvinister använder om andra kalvinister de tycker är alldeles för extrema, ha ha.
SvaraRaderaDet går förstås att vara en annan typ av determinist, och mena att en utomstående iakttagare som vet precis allt om både den goda och onda kraften, deras stryka, deras avsikter, etc. och om allt annat i det universum som de strider i, kan räkna ut exakt vad som kommer att hända i framtiden. Men det skulle i så fall vara en utomstående allvetande iakttagare som inte på något sätt ingriper själv. Och det är mycket svårt att tänka sig att någon sådan skulle kunna finnas...
SvaraRaderaSjälv tror jag inte att Augustinus förblev nån sorts krypto-maniké efter att han blev "riktig" kristen, ser inget som tyder på det.
"Hyper-kalvinism" hörde jag nyss talas om i den anti-kalvinistiska och evangelikala YouTube-kanalen "Faith on Fire" (en ganska så obehaglig kanal även om kritiken mot kalvinismen ofta brukar vara vettig).
Den menade att termen "hyper-kalvinism" är en hycklande term som kalvinster brukar använda ör att slippa ta konsekvenserna av sin lära. Typ "ja, men det du kritiserar oss för är inte vanlig kalvinism . det är hyper-kalvinism" !
En konsekvens av predestinationsläran kan ju vara att man inte bryr sig om att predika eller missionera, för om allt är förutbestämt, vad är poängen? Om Kristus bara dog för de utvalda eller utkorade, så kanske vår lilla sekt är identisk med dem som blir frälsta? Men sådana slutsatser vill de flesta kalvinister inte dra (surprise!). Alltså fördömer man dem som drar dessa slutsatser för "hyper-kalvinism"...
SvaraRaderaSåg inte din kommentar. Just det. Den där YouTube-kanalen verkar bekräfta mina misstankar...
SvaraRadera
SvaraRadera"En konsekvens av predestinationsläran kan ju vara att man inte bryr sig om att predika eller missionera, för om allt är förutbestämt, vad är poängen? Om Kristus bara dog för de utvalda eller utkorade, så kanske vår lilla sekt är identisk med dem som blir frälsta? Men sådana slutsatser vill de flesta kalvinister inte dra (surprise!). Alltså fördömer man dem som drar dessa slutsatser för "hyper-kalvinism"..."
Jo, men de står inför samma dilemma som sekulära determinister. Om man är sekulär determinist kan man mena att kausallagarna bestämmer vad som ska hända. Men det betyder ju inte att man klättrar högt upp i ett träd därför att man tror att det är determinerat om man ska dö eller inte. För i den determineringen ingår allt man gör, det är inte så att man dör från att falla från ett träd vare sig man klättrar i det eller inte.
På samma sätt kan man tänka sig att kalvinister helt enkelt tänker att gud bestämmer vilka som ska frälsas eller inte, och att hen gör det genom att få de kristna att göra vissa saker. Det är alltså inte så att någon blir frälst oavsett vad folk gör, utan att gud bestämt att någon ska bli frälst och därför styr de kristna att missionera för denna. De kristna som missionerar har hellre ingen fri vilja, de utför en plan som gud har tvingat dem att utföra.
Precis. Alla determinister tvingas in i sådana där absurda resonemang. Det blir till slut omöjligt att *egentligen* skilja deras ståndpunkt från den motsatta ståndpunkten (vi har faktiskt i större eller mindre utsträckning en fri vilja). Och vad i all sin dar är då poängen? Man skulle lika gärna kunna säga att hela världen skapades förra tisdagen med falska minnen av en förfluten tid...
SvaraRaderaJag har själv varit determinist, blev det i tolvårsåldern, men numera bryr jag mig inte om frågan. Om jag skulle tvingas att svara på om jag är det eller inte inom två sekunder skulle jag kanske svara att jag inte är det.
SvaraRaderaMen jag förstår deterinisternas argument.
Men det gäller sekulära determinismen, inte kalvinister. Dessutom torde dessa inte vara konsekventa determinismen.
Dels anser de nog att gud har en fri vilja. Dels hävdar de att människor hade en fri vilja vid ett tillfälle - vid syndafallet. Efter det blev deras vilja ofri, de kunde inte längre göra det goda.
Sedan ska det finnas extremvarianter som hävdar att även syndafallet var bestämt av gud. Då blir ju den redan mardrömslika cynismen än mer fruktansvärd.
Det kallas supralapsarianism. Det finns en Wiki-artikel om det, som heter "Logical order of God´s decrees". Mitt spontana intryck är att det är samma problem som tidigare: om man konsekvent tror på predestination, borde inte Gud även ha förutbestämt syndafallet? Fast man får förstås inte säga det...
SvaraRaderaFör att gå tillbaka till hyper-kalvinismen, här har vi en person som argumenterar precis som du föreslog. "Missionärerna är förutbestämda att predika evangelium till de utkorade".
SvaraRaderahttps://www.desiringgod.org/interviews/what-is-hyper-calvinism